Inatt åskade det så väldigt här.
Det var inget mullrande oväder, det lät som arga piskrapp.
Fönsterrutorna skallrade och ljudet kändes ända in i bröstkorgen.

Idag har jag och mamma bakat och lyssnat på hennes gamla skivor.
ELO, Chicago, Eurytmix, Toto och Eye in the sky för att nämna några.
Himla kul!

Nu har vi gäster här, men jag har lämnat sällskapet...



Och bror kommer på söndag!

Idag är första dagen i resten av mitt liv.
Det råkar var min födelsedag också. Den 18:e i ordningen.



Det innebär frukostkalas, champagne ( äppelcider från Herrljunga, men vi kallade det Champagne ändå) och efterrätt mitt på dagen. Och presenter då.



En fin fin skivspelare som numera bor på mitt rum och spelar farmors gamla skivor.
Tack så mycket Oskar, Johathan och Caroline!

Och en Canon! Jag dör litegrann!
Den kommer om några dagar.
Tack så hemskt mycket Mamma och Henrik!

Dagens soundtrack. Som jag för övrigt har lärt mig att spela på Ukulele. Jag är mäkta imponerad av migsjälv vill jag lova!

Idag har jag varit väldigt sentimental.

Börjat gråta när jag hört fin musik och när jag har luktat på en fölmule och pussat på ett ögonlock.
Och gråtit när jag tänkt på hur sjuk sjuk sjuk jag måste vara som inte tänker på och älskar hästar tjugofyra timmar om dygnet.

Ridit barbacka i över en timme.
I skritt. Bara för att det är så fint att titta på åkrarna som blir aldeles mörkt gyllene på något märkligt sätt, då när solen skiner från låg höjd.

Det finaste är att när man ligger på en bred hästrygg, då är allt annat så långt borta.
Valkarna på magen, vänner man skulle ringt, kalas man skulle ställt till med, andra saker man vill göra.
Saker man skulle fixat. Sånt där som faktiskt stökar till i vardagen.

Sånt existerar inte när man ser på de varma skuggorna som omfamnar allt man kan se.




Eller så är det bara så när det är ens sista dag som 17 åring.

Tävling.
Det gick bra.
Det var en tuff bana med många nya hinder som jag aldrig ridit förut.
Tillexempel;  en stor torrgrav, en trappa med tre steg, ett "ugglebo" (alltså som ett stort hål som man ska hoppa igenom, svårt att förklara...) en stor häckstuds. Lite sånt.

Men vi klarade det utan problem.
Mitt i allt det varma.



 

Mat, mäniskor, kärlek och musik!
Det är det man behöver och det man får i Krokstrand.
Och extra mycket av allt just under festivaldagarna.



Himlen!
Det alldeles blå himlen!



Den bästa spelningen jag såg var Ferguson.
Men det var en massa annat som var galet bra.
Bland annat New Tango Orquestra och Dan Viktor.
Och Sirqus Alfon var bara helt galet!

18 årsdags önskelista.

(För den som vill veta)

Utan inbördes ordning.

- MacBook



- Canon EOS 450 D



- Sjömansklänning




- Skivspelare



- En fin gammal skrivmaskin



- En gammal fin jordglob.
- En kobra telefon.
- En rund hattlåda.
- Ett timglas.
- En polarodid kamera.

Eum.. jag tror jag önskar mig lite för mycket saker...

Ooooh!

Lördagkväll:

- Emma! Ska vi på Winnerbäck eller?
- Ja... vi sa ju det.. Men klart vi ska!
- Då åker vi!?
- Ja! Då åker vi!

Så på söndagen tog jag och Lena hennes föräldrars bil och reste till Lysekil!



På vägen ner var det en massa snack och sång.
Vi hittade en jättebra parkering och så gick vi och köpte biljetter och åt en massa massa mat. Sånt gillar vi!



Sol!



Emil Jensen hade en massa bra saker att säga.
Musiken var väl lite sådär... men texterna var riktigt bra!



Maia Hirasawa!
Sötaste bandet! Alla hade ljusblåa byxor eller kjolar, vita skjortor och med en stor röd tygros på!
Och så fina Maia. Jag är lite kär i hennes kjol.



Miss Li!
Bandet var så himla härligt! De gav allt!



Lars och bandet!
Oj oj oj!



Vi hade tur!
Detta var Miss Lis sista konsert tillsammans med Lars. Och de spelade Om du lämnade mig nu.
Åh vad fin hon var!



Himlen över Lars!



De avslutade med fyrverkerier borta på berget. Väldigt festivaligt tycker jag.



Månen sken så fint över oss när vi tog oss hem igen.

Tack så mycket Lena!

Det var en jättefin liten lördag.
Den innehöll en massa oväntade saker.
Tillexempel bergspränging och brödbak.

Jag tog en massa fina kort.
Men jag råkade radera dem. Silly Me.

Så John.
Vi får helt enkelt göra om hela lördagen. Så är det bara.
Eller så får du spela Bakery för mig igen, så att jag kan filma det.

Men det mest överraskande den här lördagen var att jag fick en för tidig födelsedags present.
En Ukulele!
En vit! Precis som i sagorna.
Precis som jag önskade mig!

Jag blev så glad att jag nästan började gråta!
John visade mig hur man spelar "Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig" så nu ska jag lära mig.

Han ser inte bara bra ut.
Han är duktig också!

Åh!
Jag blir så glad!

Angelica är i Falsterbo och tittar på hästtävlingar på dagarna och festar nog en del på nätterna.
Därför tar jag hand om hennes hästar.

Och hon har skrivit en lapp.
Så att jag kommer ihåg allting.
Den var så himla söt!



(Spegelvänd, tack vare min mac)

Idag har jag och Ulrikke lekt i ridbanan.
Elmer var med och vi skuttade runt med honom.
Duktig skrutthäst!



Kusin Vitamin red honom jättebra!
Det är i första gången hon rider stor häst. Innan har hon ridit på en vit ponny på ridskolan.
Hon har ridit cirka 7 lektioner.
Jag har en utmanare om titeln Familjens Ryttare.

Ulrikke är inte bara duktig på att rida.
Hon är dessutom riktigt bra på att sjunga!
Titta här!
Hon har tillochmed spelat in några låtar i studio.
Så himla kul!

Tjejen fyllde 13 år här om veckan.

Det här är väldigt fint!
Det får mig att önska mig en vit ukulele, ett ägg, en färgglad xylofon och ett leksakspiano.
Då skulle jag kunna göra en massa egen musik.
Det hade varit kalas!

 

Jag har hittat något alldeles fantastiskt!

LOOKBOOK!

Hey Hey!

Jag fick nyss ett mejl från popaganda.
Florence Valentin kommer!
Och The Hidden Cameras
Och Hercules and Love Affair.

Kalasbra ju!

Idag blev jag så himla glad!
Jag hörde Håkans version av Visa Vid Vindens Ängar medan jag sadlade en häst.
På Radio Prime!
Bra jobbat Lokalradion!

Jag blev helt paff, men väldigt glad.
Då var det enkelt att fortsätta jobba ch rida tre hästar till i blåsten.

Idag ringde min farmor mig precis efter att jag hade kommit hem från jobbet.
Hon undrade ifall jag ville följa med henne och farfar till Norge för att hämta min kusin.
Det ville jag gärna!

Vi hämtade Ulrikke och så skulle vi bara handla lite mat och dittan och dattan.
Det hela slutade med att jag köpte en massa fint på lindex, av alla ställen.
Det var en massa rea och jag hittade en massa jag ville ha.

En jättefin svart kjol.
En stor vit t-shirt med knappar på ärmarna.
En ljus topp med knappar fram.
En jättefin klänning.
En randig topp men knappar på.
En marinblå kort kavaj med trekvartsärm. (Precis en sån som jag letat efter!)



Jag funderar på att byta till "guldknappar". För det är så himla fint.

Den lilla vinröda väskan köpte jag på en liten liten väskaffär.
Och så köpte jag två fina hårrosetter.

Det bästa med allt det här är att jag fick det för 500!

I morgon ska jag leka med min kusin.

Jag vill berätta om i förrgår.
Det var en väldigt fin dag.
Det var så himla mysigt att bara lulla runt i stallet, mocka, putsa stövlar och rida en liten tur tillsammans med mamma.
Mer än så var det inte.
Men det var ändå väldigt mycket.

Ikväll lyssnar jag på Nancy Sinatra.
Synd att det nästan bara är den här som finns på youtube.
För kvällens favoritlåt är faktiskt Wishin' and Hopin'.

Weii!!

Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!
Konserten var som en enda lång fantasi!

Jag var där med John, Ullrika, Henrik, Hanna och Marcus.
Vi (eller åtminstonde jag) dansade, sjöng, skrek, dansade, hoppade, sjöng, skrattade, dansade och älskade varenda sekund!



Håkan hade galet snygga kläder på sig! (som vanligt)



Favoritgitarren!





Håkan med Johns hatt mitt under En midsommarnattsdröm!





Man måste älska Gilbert. Så är det bara.



Kent var fruktansvärt bra!
Jag är riktigt överraskad över att de var så ödmjuka och schyssta!
"Ni är en helt underbar publik! Tack så hemskt mycket för att ni är här och tittar, och lyssnar. Vi borde ge våra medmännsikor fler komplimanger!"

Ja, nej! Verkligen jättebra!

Men den utlovade "efterfesten" uteblev. Snopet.
Meeeen, Veronica fixade in mig på The Cod och där var ju Lena, Linnéa, Josefine, Hanna, Marcus, Henrik, Anja, Kajsa, Anna... Ja! En massa kändisar!

Det var Dans! Dans! Dans!

Hemma vid tre, somnade med sus i öronen.
Det är så det ska vara!

Nu åker jag.

Heii!

Dags för en uppfräschning.
Jag har släpat runt i samma kläder i en vecka. Inte Okej.
Håret är inte heller nytvättat...

Men så är det när man är sjuk och bara äter kakor och tittar på Little Britain.

Hon är för bra helt enkelt.
Tack så hemskt mycket kära du!

Ohh!

Mitt kollage är klart.
Men det är långt ifrån det roligaste som har hänt idag!

Jag - Har - VIP - Biljett - Till - Håkan - Hellström - Och - Kent - I - Morgon - ! - ! - !

Jag tror inte mina öron!
Eller ögon!
Jag tror inte på nått!
Det kan inte vara sant. Det är för bra!

Jag har ingen aning om vad som kommer hända.
Det enda jag vet är att det är på Spa Hotellet och att vi ska vara där innan konserten och efter.
Och att jag ska gå med min finaste Veronica.
Och så vet jag att "det kan hända att de dyker upp".

Jaha?
Så det kan hända att jag äter middag med Håkan och Gilbert?
Så det kan hända att jag får efterfesta med killarna?
Så det kan hända att jag kan fråga varför Himmel Blå, Himmel Blå heter Himmel Blå, Himmel Blå?

Jag vet iallafall att jag ska se konserten.
Håkan för femte gången på 10 månader!

Jag dör lite grann!

Den här är hemskt fin.



Ikväll har jag skurit bilder till två nya kollage.
I morgon ska jag sätta ihop dem.


Intresseklubben antecknar.

Lyssna!



igårkväll var mysig.
Tack så hemskt mycket!

Idag har Veronica och Sarah varit här.
Ni vet att jag älskar er!

Nu ger jag mig iväg på äventyr.
Utrustad med fejkmustach, kamera och såpbublor.
Vännerna är redan där.



Heiirå!

Det här är det sötaste, roligaste och underbaraste jag har sett idag!

Jag har precis nyss läst

Håkan Hellström
Texter om ett popfenomen

Den är full av massa texter, skrivna om Håkan.
Fint.

Men jag blir upprörd.
I nästan varenda intervju och recension påpekas det att Håkan snor partier, melodier, texter och uttryck.
Men Hallå!
Det är ju nästan som att säga att man inte får lov att säga likadant som en annan männsika för "det har den och den redan sagt". Idiotiskt!

Tore S Börjesson har skrivit väldigt bra om det.

" Ett collage är ett konstverk som består av pappers- eller tygbitar, ettiketter, tidningsfragment, fjädrar eller dylikt klistrade på en målad eller omålad yta.
Kanske tittar nån på det och lyckas härleda fjädern till en viss höna eller artikeln till journalisten x på tidningen y. Men han eller hon skulle inte komma på tanken att hönan eller journalisten har rätt att göra anspråk på verket eller rent av stämma konstnären.
Via collage-tekniken har ju denne skapat något nytt och - om det är bra - unikt och djupt berörande.
Det är så det är med Håkan Hellström.
Ja, det är lätt att hos honom hitta citat från andras musik och texter. Kanske lättare än hos någon annan.
Men det är också direkt omöjligt att hitta någon som låter som Håkan Hellström.
Han är särskild, särpräglad, finns i endast ett exemplar och ingen simpel imitatör. Ty de berör inte och det gör Håkan.
Kanske för att han endast plockar sånt som träffart honom i hjärtat och gör det utan regler för vad som är rätt, passande, ute, inne eller stilenligt."

---

Håkan är en väldigt klok man.

"Mina låtar motsvarar det jag är. Jag vill skriva vackra låtar med ett rent och väldigt ärligt uttryck, okonstlat och helt utan manér. "

"Det handlar inte om tonårsångest. det handlar om tankar jag hade vid en tidpunkt då man blev formad som person, tankar som också följer senare i livet. Och att klassa det som tonår är så enkelt, så naivt."

"Varför kan man inte få lov att längta lika glödande starkt nu utan att vara tonåring?"

"När det blir en stil av någonting kommer man ifrån kärnan, den personliga känslan."

"Några av dessa rader har räddat mitt liv. "

"De handlar om allting. Om kärlek och dans."

"Ja, det känns overkligt helt enkelt. Jag känner ju inte de här människorna över huvudtaget. Det är som att nån säger till dig att du är snygg. Visst är det jättekul, men sen när du står framför spegeln så fattar du antagligen ingenting. "

"Party och galenskap. Jag vill tappa kontrollen, det är viktigastav allt. Och dansa är det bästa sättet att nå dit. På dansgolvet mår jag kanonbra."

"Jag gillar verkligen känslan i den. Det känns som om man är på väg ut på äventyr, fast man inte kommit långt alls egenligen..."

"Jag är glad om jag får vara någons dröm."

"Man vill ju ha ett kärleksbrev från den man är kär i, det är ju det som är poängen."

"Jag vet inte, jag blir inte förälskad. jag kan inte bli det. Eller också blir jag det hela tiden och kväver det för att jag inte riktigt vågar. Jag är nog alltid lite småkär. Jag vet bara inte hur man gör sen. Då intalar jag migsjälv att jag kanske inte är kär ändå. Så har det varit sen jag var 14- 15 år. Och jag vet att det inte är sunt och att jag måste ta itu med det nån dag. Jag önskar att jag kände det där pirret i magen . Jag vill verkligen bli dödligt förälskad."

"Det där med att yngre männsikor skulle ha något andrahandsvärde tycker jag är fel."

"Jag är ju en romatiker. När jag är kär vill jag vara ihop med den personen varje dag, varje minut. "

"Jag tror att Sverige behöver en sån som jag. De behöver mitt sätt att säga saker och ting. Mitt förvridna perspektiv. Någon som slår vilda danspiruetter kring dem. En virvelvind."

"Man ska bara göra saker när man vill."

"Och minnen samlar jag gärna på mig, för det är ju det som är ens liv till slut."

"Man klarar sig inte utan drömmen om att allt bara kommer att bli bättre. "

"För mig handlar allt om att skapa kul musik, en grym upplevelse för någon som sitter med freestyle på bussen. Att hjälpa folk att komma bort lite. Det har varit det enda målet med alltihop; visorna, samban, popen. En skön, sinnesutvidgande upplevelse när man sitter en liten stund någonstans. "

Man måste ju faktiskt älska Flickr.
Så är det bara!

Speciellt det här verktyget!

Tävling.
Det gick väldigt oförskämt bra!

Elmer gick dressyr till 64% Det bästa någonsin!



Men.

Vi fick 4 riv i hoppningen. Så vi fick inte fortsätta.
Jag blev otroligt ledsen. Jag ville ju så gärna!

Jag är inte så proffsig att jag klarade av att ladda om ordentligt. Så det negativa föjlde med till Mississippi.
Men på något vis lyckades jag skärpa till mig såpass att hon gick till 66%. Bästa nånsin för mig!



Hoppningen var felfri och vi låg på tredjeplats. Otroligt.
Terrängen var sagolik!
Allt klaffade perfekt!
Vi var bara 10 sekunder ifrån att pricka tiden.

Mamma har allt på film.

VI åkte hemifrån kl 04.00 och var hemma 21.30 samma dygn. Det kan man kalla heldag.

Tack alla ni som orkar med mig.
Jag hade aldrig klarat av migsjälv.

Min kropp är väldigt varm. På ett dåligt sätt.
Den har nog feber.
Inte sån feber som man kan få i ögonen ibland. Bara feber.
Kroppen vill inte vara med mig längre.
Jag vill inte vara med den.
Så vi kanske borde dela på oss. Ha lite tid ifrån varandra.
Vara själv. Utan kropp.
Vara själv. Utan mig.

Långa dagar kan leda till sånt här.

Strömstad-Uddevalla-Herrljunga-Örebro-Borlänge-circa 8 timmar

Det hela började bra.
Vi samlades vid perrongen i Strömstad.
Henrik, Daniel, John, Hanna och jag.



Men, eftersom att vi var så upptagna av att prata med varandra missade vi såklart att tåget var inställt och ersatt med buss. En man klev fram till oss och frågade om vi skulle med tåget. Ja sa vi. Jaha sa han, då får ni följa med till ersättningsbussen.

Så vi lastade in våra saker i bussen och sov lite.
På tåget till Herrljunga kunde vi inte hålla oss längre, Hanna fick sin present med 4 kilo godis!
Hon blev glad men inte överraskad, hon visste redan om det eftersom att hon hade sett det på någons blogg.



I Örebro hade vi en timme, där åt vi mat och jag fick reda på att Malin inte skulle till Borlänge. Suck.
Våra packningar är smått charmerande! Jag blev kallad Igor på grund av min ryggsäck som säkert vägde mer än mig (och det är ganska mycket vill jag lova!) och vi skrattade lite smått åt stackars John och hans 5 kolli.

På tåget mellan Örebro och Borlänge fick vi inte någon sittplats. Vi fick stå/sitta i trappan. Inte nice! En mamma med barnvagn förbannade sig själv för att hon hade valt att resa just den här dagen "jag borde ju ha vetat att det var festival! Jaha ungdomar, när ska ni åka hem då? Så att inte jag åker samtidigt"



Vi träffade Jack Black på tåget!
Eller iallafall hans svenska motsvarighet! Han var verkligen jättelik! Både till utseendet och till sättet.

Vi landade i Borlänge tillsammans med resten av festivalbesökarna. Det var människor överallt!
Jag kände mig så otroligt naiv när jag såg alla dessa männsikor. Jag visste att det var slutsålt och att det skulle vara runt 22-23 tusen personer, men att det var så många hade jag ingen aning om!
Men Hallå Emma! Det är ca 2 hela Strömstad kommun!
Jag fattar ändå inte.

Vi hade tur. Hamnade relativt långt fram i kön in till Campingområdet.
I runda slängar, runt 2 timmars kö.
Till campingområde nummer 1 ja! Men där fick vi inte plats. Slussad vidare till område nummer 2.

Där fick vi plats! Och vi satte upp vårt Camp. Camp BIG FUCK! Haha!


Vår Diet!




Ge mig inte en macka med mjukost på!

Här gjorde de goda hamburgare!




Daniels tält stod innuti mitt tält... Eller halft innuti... Myys! ^^



Foto med the Hives för TUSAN!
Jag och Hanna har kramat Howli'n Pelle! Och jag är hemligt kär i Chris Dangerous!

Sen gick vi på deras spelning! Ohooo! jag blev klämd! Det var inte så behagligt är längst fram, men det var oerhört kul!



Timo!



Himlen över Timo!


Caesar's. Vi gick efter tre låtar, men har hört i eftertid att spelningen var SÅ bra. Inte mycket att göra åt nu.



Mando Diao!
Så nu har jag sett dem också.



The Wombats!
Den här bilden berättar allt om dem!
Roligaste spelnigen den dagen! Oj oj oj vad vi dansade och skrek!



In Falmes fyrverkerier.



- Vad gör john?
- Vet inte. Men han sa att han kommer snart...



Vänner från Badrockarna kom och hälsade på. Vi diskuterade Sunset Beach, Barnprogram, godis och en massa annat trams. Så himla härligt!



Efter det här tog min kamera sina sista krafter och sa Byt Batteri.
Jag önskar mig ett till batteri...

Foton från spelningarna;

The Hellacopters
Billie the Vision and the Dancers
The Lance
Jive
Film on Four
Håkan Hellström

finns på Rockfoto.nu

Vi i vårat tält måste ha varit de som sov mest. vi sov ca 5 timmar. De andra sov inte nått. Speciellt inte våra grannar. Men det var roliga ^^ De spelade en massa gammal nittiotals pop i stil med Britney Spears, Vengaboys och Shannaia Twain.
Det roliga med att bo i tält och gå på bajamajor är att minsta lilla facilitet framstår som lyx!
Hanna och jag struntade i att duscha, vi nöjde oss med att tvätta ansiktet och under armarna, målade i eyelinern och sprayade i lite mer hårspray. Tänk att så lite kan göra så mycket! Vi kände oss som ställets frächaste tjejer! Haha!

Lördagen avslutades med Håkan.
Och han gjorde mig så ledsen. Och så glad! Men mest ledsen.
Jag har aldrig sjungit, hoppat, dansat, skrikit, älskat, hatat och gråtit så mycket på en Håkan konsert förut. Aldrig.
Jag hade förväntat mig ett tillstånd av otrolig eufori efter spelningen, men det fanns... inget. Jag var helt tom.
Väldigt obehagligt.

På vägen hem på söndagen gjorde jag och Daniel en ryggsäcksdans (den kommer att visas på studentfester hoppas jag) och den höll på att sluta i tragedi! Jag och mitt klumpiga pack höll på att trampa på Henriks LP Black and White album. Jag hade tur och trampade bara på sidan.

På tåget lyckades jag ladda min kamera igen. Det är ganska ironiskt att jag nästan bara har bilder från tågresorna. Men men, bättre än inget...



John skrev en låt i Örebro. Den var väldigt söt tycker jag.



Det fanns såklatr inga platser på tåget mellan Örebro och Herrljunga, så vi satt i barnvagnen. Det är inte Okej att SJ säljer biljetter fast de inte har platser som vi kan sitta på, men det var ganska okej borta hos barnen.



Igor och Iggy! Haha!

Sista delresan.
John och Henrik bryter arm.
Det var otroligt roligt!

Älskade vänner!



Sedan var resan bort från verkligheten slut.
För festival i Borlänge är inte alls som vardagen. Inte alls.
Det var väldigt, väldigt roligt och jag längtar tills vi kan göra om det!

Vi firade John och Hanna den 24.
Hanna fyllde ju då, och John fyllde den 22, så vi slog ihop det.

Park som vanligt.
Henrik, Joel, Marcus, Klara, John, Hanna, Marcus och jag var där.
Plus lite andra människor som kom och gick.

Vi åt mat och de myndiga drack alkohol.
Födelsedagsbarnen fick presenter. Hanna fick en t-shirt som jag hade skrivit "jag har kramat Håkan Hellström" på och John fick en ryggsäck med diverse förnödenheter i inför Peace and Love.




Henrik körde mig hela den krokiga vägen hem.