Weii!!

Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!Håkan!
Konserten var som en enda lång fantasi!

Jag var där med John, Ullrika, Henrik, Hanna och Marcus.
Vi (eller åtminstonde jag) dansade, sjöng, skrek, dansade, hoppade, sjöng, skrattade, dansade och älskade varenda sekund!



Håkan hade galet snygga kläder på sig! (som vanligt)



Favoritgitarren!





Håkan med Johns hatt mitt under En midsommarnattsdröm!





Man måste älska Gilbert. Så är det bara.



Kent var fruktansvärt bra!
Jag är riktigt överraskad över att de var så ödmjuka och schyssta!
"Ni är en helt underbar publik! Tack så hemskt mycket för att ni är här och tittar, och lyssnar. Vi borde ge våra medmännsikor fler komplimanger!"

Ja, nej! Verkligen jättebra!

Men den utlovade "efterfesten" uteblev. Snopet.
Meeeen, Veronica fixade in mig på The Cod och där var ju Lena, Linnéa, Josefine, Hanna, Marcus, Henrik, Anja, Kajsa, Anna... Ja! En massa kändisar!

Det var Dans! Dans! Dans!

Hemma vid tre, somnade med sus i öronen.
Det är så det ska vara!