Mighty Bright var duktig idag!
Vi var felfria i både 80 cm och i 90 cm.
Duktiga, duktiga hon!

Första gången vi var med i en riktigt unghästklass.
Hon skötte sig utmärkt!

Det var kalasbra väder och vi var jättefina!
Mamma filmade så det blev inga bilder.

Oj vad jag är stolt!

Idag är det ledigt.
Jag sov 14 timmar i natt och känner mig trött. Mystiskt.

I morse satt jag och mamma med var sin kopp te och tittade på fölen som var ute i solskenet. Vi pratade lite om hur bra vi har det egentligen. Vi lyssnade på fåglarna och skrattade lite åt fölets söta skutt.
Flugora surrade och vi hade det fint.
Sånt borde man göra oftare.

Nu ska jag åka iväg med min moped och rida Mississippi på Mardal.
Träna lite så att nästa tävling kan gå ännubättre än den förra.

Här är två videor som söta Caroline filmade i Gärds.
Och dagens sötaste band är detta!!!

Oj oj oj vad kul det var!
Ner på lördag hem på söndag och däremellan en riktigt bra fälttävling!
Det var så himla roligt!
Det är inte så lätt att beskriva, men ni som vet vad jag pratar om vet hur kul det är med hästar och fälttävlan!

Det blev inga placeringar med hästarna men väl genomförda rundor med båda. Det var ju inte alla som klarade sig igenom tävlingen, några slutade i hoppmomentet och några kom inte i mål i terrängen av olika anledningar. Några trillade av, men som tur var gick det bra med alla.

Helgen i bilder.



Här bodde hästarna och åt upp nästan all halm som låg i boxarna.



Maskrosor mellan stenarna på gårdplanen. En riktigt präktig Skånegård!



Gula rapsfält i Kristianstad.



Hinder 4 a,b i Mississippis klass.



Hinder 8 och 9 i Mississippis klass.



Hinder nummer 13 i Mississippis klass. Hon hoppade ÖVER riset, meningen är att hästarna ska hoppa GENOM riset. Hindret blev ca 130 istället för 110. Det blev ett gigantiskt språng och lite förvirring precis efter. Men sen var det bara att styra på nästa.



Hinder nummer 16 a,b,c (Coffin) i Mississippis klass.



Hinder nummer 18 a,b i Mississippis klass.



Mississippis vattenhinder.



Elmers hinder nummer 3.



Hinder nummer 5 på Elmers bana.



Elmers vattenhinder. Över röda lådan, nerför ett nerhopp (som inte syns här) genom vattnet och upp över stocken där borta.



Elmers näst sista hinder.



En trött men nöjd Elmer. En trött men nöjd Emma.
Det var så kul! Så himla härligt att se att hästarna är i så bra form.



Elmer i vattenhindret.

Jag kommer inte över vilken känsla det är!
Men det bästa av allt är adrenalinet.
Det som gör att hjärnan kopplar bort allt annat. Det är bara nästa hinder som finns.
Det finns inget förutom koncentration på vad som måste göras. Fullt fokus.
Tänk om man kunde haft det på andra saker!

Idag var fölen ute i ridbanan.
De skuttade runt och busade en massa!

I morrn klockan 06.00 åker vi till Gärds i Skåne.
Det blir långt.
Men det är det SÅ värt!

Här är mina utmaningar i terrängmomentet!

Mississippi:



Sir Elmer:

I morgon är det ett år sedan min bästa vän blev dödligt sjuk.
Det var bland det absolut värsta jag har varit med om.
Jag har nog aldrig kännt mig så vilsen och så handlingsförlamad.

Därför vill jag tacka alla på Stora Wäsby!
Alla som var så snälla och omänksamma, skickade sms och hjälpte mig. Körde mig till SLU-kliniken, ringde veterinärer och gjorde så att Elmer överlevde trots allt.
Och såklart tack till alla duktiga och trevliga veterinärer på SLU.

Ett år har gått fort.
Jag trodde inte jag skulle rida igen, jag trodde inte jag skulle orka eller vilja. Men i och med att han överlevde gav det mig en sporre att fortsätta. Och fortsatt har jag gjort!
Både med Elmer och med andra hästar.


Elmer våren 2007.



Elmer våren 2008.


2008 ska bli vårat år! Så som 2007 var tänkt att bli.

Nu är hon här!

Yra!

Det är kul med duktiga hästar!
Idag har alla varit duktiga, Sippi, Elmer och Mighty Bright.
Och Mighty Bright har fått en alldeles egen sadel idag.

Idag har jag fått två hästar som är kvalade till CNC* fälttävlan!

Mississippi och Sir Elmer!

Underbart!

Otroligt!
Helt Otroligt!

Mississippi, Elmer, Mamma och jag åkte på tävling i Norge vid tre tiden idag.
Laddade med glatt hummör, nyputsade sadlar och knoppade manar.
Jag hade hoppats på att komma hem igen med glatt hummör och ett steg närmare fälttävlanskvalet.
Det lyckades jag med, och mer därtill!

Hästarna var så duktiga att jag blev placerad med båda två i 1,10 m klassen.
De hoppade så fint, lugnt och rytmiskt.

I 1,20 m klassen gick jag upp i ledning med Mississippi och det höll hela vägen!
Jag vann med Mississippi och Elmer fick ett "Jävla skit ner!" för att citera Helena Lundbäck (OS i Sydney).
Men det gjorde absolut inget, för om det går lika bra i Uddevalla den 5 April så är jag färdigkvalad med båda två till CNC*



Jag är så glad och nöjd att jag inte riktigt vet var jag ska ta vägen!
Det är bara så härligt!
Den här känslan vill jag spara och plocka fram när det behövs!



Nu ska jag lyssna på bra musik och bara smälta dagen.

En dag som var roligare än väntat!
Fullkommligt älskar sånna dagar!









Jag och Elmer väntar på vår tur tillsammans med Anna och Birdie.

Åh nej!
Mississippi kan inte vänta!
Hon är här nu, och jag får låna henne!
Och glad är jag för det!
För jag lär mig så mycket och har så kul, lär känna nya männsikor och ja, har underbart kul!

Idag har vi varit i Norge hela dagen.
På Tune och tränat för Johan Lundin.
Superskoj!
Mina små hästapollar är så duktiga att man inte kan göra annat än att rida och le.

Idag har de skuttat runt 1,20 banor utan nåra problem alls och i natt ligger terrängbanan och väntar på oss.
För i morgon är det terrängträning som gäller! Jag längar som en toka!
Har inte ridit terräng sen i September...

Oj va kul det kommer bli!

Min mamma fick en ny telefon i födelsedagspresent och den har en kamera, precis som alla moderna telefoner har nu för tiden. Hon ville så gärna ha kort på mig och hästarna i den sååå.. några minuter och pussar senare så var det fixat!









Det blev lite rörigt...





Elmer är en sån barnslig unge, så han tycker inte om pussar!
Men om man råkar ha lite godis på sig så är han inte sen att hitta det, och då kan man sno till sig en puss!
Det bästa han vet är att bli kliad på ögonlocket! Helt galet!
Jag tror att han och jag är lika knäppa.

Åhh!

Jag gillar sånna hära tävligar som inte har så stora krav på allting!
Bright Cup är en jättesöt liten serietävlig för ridklubbarna i norra Bohuslän.
Och om jag gillar tävlingen, så fullkomligt älskar jag alla söta flickor som är med!

De är i 10-11-12-13 års åldern.
De lägger sina veckopengar på att köpa pälsglans istället för läppglans.
De kan rykta en häst i timmar, bara för att de älskar ljudet av det.
De kan putsa ett träns i en halv evighet, bara för att de älskar doften av det.
De kan rida till världens ände, bara för att göra det tillsammans med sin bästa vän.
De kan börja gråta av lycka, bara för att de har plockat en rosett tillsammans med sin bästa kompis.

Och det här är inte alls "bara" som jag har skrivit. Jag borde nästan ta tillbaks det...
Bara, är kanske så som andra ser på det, medan de (vi) som är mitt uppe i det tycker att det är något av det största som han hända en helt vanlig dag.

Oj vad jag tycker om det!

Elmer och Mighty Bright var duktiga idag.
De plockade rosetter tillsammans med mig och de skötte sig så bra som bara de kan.
Dessutom är jag färdigkvalad till Elmers fälttävlansdebut i år.






 

Elmer är en överraskande liten häst.
Tränare brukar vara skeptiska till hans sätt att röra sig, till hans ålder, till hans sätt att vara.

MEN!

Elmer är så fantastiskt bra, så han brukar överraska även den mest oimponerade tränare!
Som idag till exempel, han bara flöt över allt! Och han tyckte verkligen att det var kul!

Idag var vi så samspelta som vi nånsin kan bli!

Den känslan går inte att få tag på på något annat sätt!



Dressyren i Mariestad 2007, lägg märke till leendet, så log jag idag också!

Jag äter frukost och tänker på gårdagen.
Jo, jag äter frukost på mitt rum.

Gårdagen ja.. Det kan man kalla för ett äventyr. Eller bara en riktigt lång dag.
Nej sa de. Ni får inte passera med hästen, ni har inte alla papper i ordning.

VAD SA DU? Sa jag när mamma kom ut och berättade för mig.

Det var bara att vända tillbaka till Sverige och missa träningssamlingen.
Men då kommer vi på den brilljanta idén att ringa till pappa!

Det gjorde jag, och några timmar, papper, checkar och telefonsamtal senare så var vi i Norge!

TACK PAPPA! DU ÄR EN FANTASTISK FIXARE!
TACK! TACK! TACK! TACK! TACK! TACK! TACK! TACK! TACK! TACK!

Själva träningen gick oerhört bra!
Elmer var duktig, gjorde sitt jobb, och vi fick en massa bra tips.
Så i dag är det bara att göra allt ännu bättre!